Roadtrip: Atlanta, Georgia

Hello! Här kommer en hälsning "from the road". Hittills älskar jag denna livsstil och önskade att det kunde pågå ännu längre. Befinner mig just nu i Charlotte, North Carolina. Det är så häftigt att få åka runt så här och mina resbuddies är bara så bäst! Så roliga, positiva och lugna. Precis vad jag behöver. Tänkte börja berätta från början då jag är några dagar efter här på bloggen. Vi startade alltså från Atlanta i lördags förmiddag. 

Vi åkte till Lenox Mall där vi hämtade upp vår fina hyrbil. 

... En sprillans ny Jeep. Johan och vi andra var mycket nöjda. 
 
Vi checkade ut från vårt hotell i Atlanta.. 

...Och åkte till lägenheten där jag har bott och upplevde det värsta hejdå't någonsin. Att säga hejdå till my girls, mina systrar, var det värsta jag någonsin gjort! Jag kunde nästan inte släppa taget om dem och jag grät i minst 2 timmar. Förstår verkligen inte hur jag ska klara av att leva utan dem, men på något sätt måste det gå. Jag har inget val. Jag vet att vi kommer att ses igen i framtiden. Jag är så otroligt tacksam för vad de har gett mig. När jag ser tillbaka på mitt år i Atlanta är det Liz, Shusan och Roceli som jag kommer att tänka på. Mina fantastiska vänner från Venezuela. Jag älskar de så otroligt mycket och jag kommer att sakna de varenda dag. Det gör jag redan för den delen. De betyder verkligen mycket för mig. 

Efter avskedet åkte jag, Christofer och Johan till Stone Mountain. 

Uppe på toppen mötte vi en go gubbe som njöt av utsikten. Den här bilden är så himla bra tycker jag. 

Christofer och jag. 

En sista blick mot Atlanta. Goodbye, my second home. 

 
Johan på toppen. 

Jag och Christofer hade en liten diskussion om hur mycket längre han var än mig och jag överdrev kanske liiiiite när jag visade skillnaden. 

 
 
På vägen ner för berget mötte vi tåget som går runt berget. 
 
Sedan tog vi vår jeep och lämnade Atlanta för gott! Det kändes lite konstigt att lämna staden, jag har ju bott där så pass länge nu. Jag undrar om jag någonsin kommer komma tillbaka. Som det känns just nu tror jag inte det, men vi får se i framtiden. 

Kommentera inlägget här:

Namn:
Kom ihåg mig?

E-postadress: (publiceras ej)

URL/Bloggadress:

Kommentar: