Graduation

Den stora dagen var här idag, nämligen min Graduation Day! Jag har känt mig så otroligt stolt över mig själv idag. Var så sjukt nervös i morse när hela gänget som skulle ta examen stod och väntade på att få gå in i aulan, men när jag väl kom in kändes det bättre. Det var en bra Graduation, lättsam och avslappnad med några fina tal från några lärare, bland annat John, min lärare jag hade i höstas. Det delades även ut diplom till några elever. Jag fick två stycken, ett för "Bästa engelska uttalet" och ett för "Högst betyg". Jag var så himla glad. Känner mig ofta så dålig på allt jag gör, så det kändes så himla bra att få ett bevis på att lärarna faktiskt har sett hur hårt jag har jobbat och hur duktig jag är. Jag blev helt klart gladast för att de tycker att jag har så bra uttal, det var ett av mina huvudmål när jag kom hit. Jag vill låta som en native speaker och uppenbarligen har jag lyckats bra med det. Något jag kommer sakna mest av allt förutom mina vänner är att prata engelska varje dag. Jag kan på allvar säga att jag föredrar det framför mitt eget modersmål. 

Jag utanför byggnaden där Graduation hölls. 
 
Thomas och Patricia, de jag var hos över Thanksgiving och Jul, kom och firade med mig. Så himla fint av dem. 

Thomas, Shusan och Patricia. 

Adrian (som åker hem imorgon, hejdå vännen!), jag och Liz väntar på Graduation. 

Här går vi in i aulan. 

Lärarna Bree och John när de höll sina tal. 

Elizabeth tar emot sitt diplom, som alla studenter fick, från Oliver, en annan EF-student som hjälpte till på scenen.

Jag tar emot mitt diplom. 

EF-studenter som har blivit antagna till Oglethorpe University fick en speciell gåva. Det var många som hade blivit antagna, bland annat några från mina olika klasser, så himla glad för deras skull.  

Jag och Elizabeth (och Patty i bakgrunden). 

Jag med mina diplom (haha det hade blivit något fel med namnen så jag fick ett extra efternamn "Castillo". Låter lite väl sydamerikanskt eller vad säger ni?, nåväl.) Det gav mig en liten flashback till studenten på Ale Gymnasium när jag stod utanför byggnaden och fick kramar från alla möjliga håll. Saknade min familj den här gången. Ni betyder så mycket för mig. Snart är jag hemma hos er igen! 

 
Ricardo och jag. 

 
 
 
 
Vi avslutade med att slänga upp våra hattar, som man gör i USA. Äntligen har jag fått känna på att ta examen i USA, en av mina drömmar i livet. Det är många drömmar som har kommit i uppfyllelse under detta år och jag kommer åka hem rikare än någonstans. Den här resan alltså, ångrar inte en enda sekund. 
Kommentarer
Rasmus säger:

Starkt jobbat!!!
Som du säger så ska du vara så otroligt stolt över den utveckling du gjort och det jobb du lagt ner på detta. Det ska bli roligt att träffas snart!! :) YAAAY

Svar: Tack så mycket Rasmus! Vi ses i sommar :D
Josefine

2015-05-09 | 08:02:48

Kommentera inlägget här:

Namn:
Kom ihåg mig?

E-postadress: (publiceras ej)

URL/Bloggadress:

Kommentar: