The moment you're ready to quit is usually the moment right before the miracle happens. Don't give up.

Har varit så dålig på att uppdatera bloggen på senaste tiden. Det är synd för jag vill att bloggen ska vara som en slags dagbok som jag själv kan gå tillbaka till och läsa. Jag ska försöka skriva lite oftare, får se om det går haha.
 
Har fått det glädjande beskedet att Shusan ska stanna tills 30 maj, så jag kommer alltså lämna Atlanta två veckor före henne. Jag är så glad att jag ska få spendera hela mitt år här med henne. Jag har sådan himla tur. 
 
Idag kommer det en ny tjej hit till oss. Hon kommer från Japan och ska bo i mitt rum, så Shusan måste byta rum nu. Det är tråkigt.. Jag hoppas den nya tjejen är trevlig. Jag ska försöka få henne att känna sig välkommen. 
 
Nu i veckan firade jag 200 dagar i USA! Det är helt sjukt att jag har varit här så pass länge! Kan inte förstå det. Tiden går så himla fort nu, samtidigt känns det så himla långt. Svårt att förklara. Nu är det bara 7 veckor kvar i skolan, 7 veckor! Wow... 
 
Igår skypade jag med Johan och Christofer och planerade inför Roadtrippen. Jag är så taggad!! Jag var även i Perimeter Mall med Shusan och shoppade lite. På vägen dit var vi rätt så rädda. Vi mötte en man vid busshållplatsen som följde med oss hela vägen till tågstationen och sedan på samma tåg. Han var väldigt skum och gick runt och runt och bytte plats i bussen och tåget. Han hade ett basebollträ i handen som han höll på och slå med i sin egen hand. Efter en stund satte han oss precis vid oss och frågade oss något och när vi knappt svarade sa han "You don't feel like talking, do you? It's because of the black shirt I wear" med värsta ondskefulla blicken. Vi bestämde oss för att gå av på nästa station och byta tågvagn. Sedan var vi oroliga att han skulle ha sett oss och fortsatte att följa efter oss till ett annat tåg som vi bytte till sedan. Hatar när sådant här händer... Då längtar jag verkligen hem till trygga lilla Älvängen. 
 
Hoppas ni har haft en bra helg. Det har i alla fall jag haft! 
 
Träden har äntligen börjat blomma. 

En dag satt jag under det här trädet på campus och läste. Så mysigt. 

 
 
Bästa Shusan. Kommer sakna dig i mitt rum. 

Kommentera inlägget här:

Namn:
Kom ihåg mig?

E-postadress: (publiceras ej)

URL/Bloggadress:

Kommentar: