Like a dream

Ibland känns det som att USA aldrig hände. Det är svårt att förklara, men när man kommer tillbaka till Sverige hamnar man så himla långt borta från den världen och det känns som att allt bara var en dröm, en väldigt bra dröm. Man kommer så fort in i det svenska livet igen. Jag vet inte riktigt hur jag känner för allt. Jag saknar mina vänner så otroligt mycket, men när jag var borta saknade jag folk här hemma istället. Det kommer alltid att vara någon som jag saknar. Man kan inte vara på två ställen samtidigt även om man vill. Jag vill inte flytta tillbaka till USA, jag saknar inte själva landet, men jag saknar som sagt personerna som delade mitt liv där och känslan av att vara så modig. Nu när jag är tillbaka i Sverige känns det som att jag har tappat lite av den där kämparglöden jag hade där, känslan av att jag måste fortsätta kämpa oavsett vad som händer. Här hemma har man så mycket hjälp och det är därför lätt att ge upp lite. Jag är glad här och skulle inte vilja vara någon annanstans. Jag bara önskade att alla mina vänner kunde vara här också. Då hade allt varit perfekt. Det kommer nog att ta ett tag att lära sig att behålla mitt nya jag här hemma också. Jag vill behålla min nya nyfikenhet på livet, den äventyrliga och kreativa sidan inom mig. Jag har så många planer för framtiden nu, som jag känner mig så himla taggad inför. Jag känner mig redan sugen på att åka ut och resa igen dessutom. Resor berikar livet mer än något annat. Jag tänker ofta tillbaka på vår Roadtrip och känner mig så himla tacksam. Det var verkligen en fantastisk resa som jag kommer att minnas för resten av mitt liv. Några av mina lyckligaste veckor någonsin. Det bästa med att resa är att man är så nära varandra. Man är liksom helt ensamma i landet kan man säga, man känner ingen annan så man måste hålla ihop, man delar hotellrum och äter alla måltider tillsammans, planerar dagarna tillsammans och man är så fri. Nu ser jag även fram emot en sommar som jag ska försöka fylla med flera underbara minnen med min familj, vänner och världens finaste kille. 
Kommentarer
Linnea säger:

Förstår att en sån omställning är svår! Pratade du och USA-vännerna nånting om ni skulle resa till varandra nån gång i framtiden? :)

Svar: Ja, det ska vi absolut göra! :) Vet dock inte när...
Josefine

2015-06-17 | 19:01:20

Kommentera inlägget här:

Namn:
Kom ihåg mig?

E-postadress: (publiceras ej)

URL/Bloggadress:

Kommentar: