Koloskopi

 
Den 22 juni 2016 fick jag tid till Kungälvs sjukhus. I brevet med kallelsen låg två tabletter och något pulver. Till min stora fasa var det laxeringsmedel, eftersom tarmen måste vara helt tom på föda när man ska göra koloskopi. Fick lite problem då jag jobbade under den perioden så var tvungen att ta ledigt redan första veckan på sommarjobbet. Man kan ju knappast vara på jobbet när man ska ta laxering, det är ju ganska uppenbart. Så så fick det bli helt enkelt. Jag var livrädd för diarré och spy så det här var jobbigt för mig. Först tog jag en tablett. Den skulle verka efter ca 6 timmar. Snacka om lång läskig väntan då jag inte visste exakt när den skulle ge effekt. Vågade knappt röra mig på hela dagen. Dessutom fick jag bara dricka juice/vatten på hela dagen. Trodde det skulle vara jobbigt att fasta men det var faktiskt inte svårt alls då jag ändå inte var hungrig. Sedan skulle jag också dricka pulvret blandat i vatten. Det smakade faktiskt helt ok. Jag väntade och dagen gick. Inget hände. Jag kände mig som vanligt. Började undra om det ens skulle ske något alls, kanske fungerade det inte på mig. MEN så plötsligt kändes det som magen vreds ut och in. Fy fan alltså. Det är INTE trevligt att laxeras. Säger bara det. Dock var det inte alls så illa som jag hade föreställt mig då jag har en tendens att alltid tänka det värsta = tvungen att sitta och skita i timmar och ev. spy. 
 
Natten var i alla fall lugn så jag vaknade utvilad. Magen kändes dock orolig igen när jag vaknade och det kändes lite jobbigt att åka buss till sjukhuset, men jag klarade det utan att skita på mig.. Väl framme på sjukhuset var jag ganska lugn faktiskt. Jag blev visad in i ett omklädningsrum där jag skulle byta om till speciella kläder inför koloskopin. Jag visste inte alls vad som skulle ske och hade ingen aning om hur något fungerade då jag aldrig tidigare varit på sjukhus för min egen del. Blev fantastiskt snygg i de alldeles för stora sjukhuskläderna med ett stort hål i baken...Är glad att jag åkte dit ensam för sådär hade jag inte velat att någon skulle se mig, haha. 

Fick sedan lägga mig i en säng där jag fick en kanyl insatt ifall jag skulle behöva sövas under koloskopin. Kommer ihåg att jag blev stressad och undrade vad som skulle ske. Var inte alls beredd på att eventuellt bli sövd! Kände mig otroligt ensam och utlämnad med massa olika sjuksköterskor. Varför får man inte samma under hela sitt besök utan typ 10 olika? Väldigt jobbigt för patienten som redan är orolig som det är. Kanske man behöver någon slags trygghet under sitt besök? Så kände i alla fall jag.. 
 
När alla förberedelser var klara fick jag ligga och vänta en ganska lång stund. Jag bläddrade i en tidning så länge. Såg flera patienter komma tillbaka in i rummet som redan gjort sin koloskopi. Kommer framför allt ihåg en äldre kvinna som kom ut jätteglad och positiv och sa till alla oss som låg och väntade nervöst: "det var inte farligt alls, kändes inte ens. Ni kan vara helt lugna". Det fick mig att må lite bättre. Älskar sådana människor som bara sprider glädje runt sig och är så nöjd med det mesta även under sådana omständigheter. Vem vet, hon kanske har jätteproblem med sin tarm och lider något enormt innerst inne och klarar ändå att vara så glad. Man skulle ju inte vara på sjukhus om man inte är sjuk på något vis, men hon visade verkligen att det blir vad man gör det till. 
 
Äntligen blev det min tur! En narkosskötserska kom och hämtade mig. Hon var jättetrevlig och hade humor. När jag rullades iväg längs korridoren med hårnät på huvudet och allt vad det var så log jag. Jag fick någon slags Grey's Anatomy-feeling och kände mig så jäkla cool. Haha.. 

Blev mindre roligt igen när jag kom in till rummet för undersökningen och läkaren började förklara vad han skulle göra. Ni vill inte veta detaljer.. Alltså koloskopi innebär ju att man för in en lång slang med en kamera på i tarmen för att man ska kunna undersöka långt in i tarmen. Innan slangen stoppades in skulle doktorn känna med fingret. Fy fan vilken obehaglig känsla. Redan där fick jag lite panik och rörde mig lite för mycket tror jag för mer än så minns jag inte.. Minns bara att jag sedan vaknade upp i väntrummet igen. Jag var otroligt förvirrad när jag vaknade upp igen och visste inte ens vart jag var. Var inte alls beredd på att de skulle söva mig utan att ens säga något! Kände mig lite besviken på det faktiskt då jag tycker att det är en rättighet för patienten att få veta vad som händer. Kan väl vara så att jag glömt att de sa det, men jag tvivlar på det då jag kommer ihåg annat som hände precis innan allt svartnade. Kändes i alla fall obehagligt att vakna upp och det kändes som att jag knappt kunde andas och kroppen var så tung. Kunde inte ens sätta mig upp i sängen. Kändes som att vakna upp utan att ha fått någon sömn alls. Var så himla trött! Sköterskan som var vid mig när jag vaknade sa att alla värden såg bra ut och att jag inte höll på att dö som jag trodde där ett tag... 
 
Jag lugnade ner mig efter ett tag och mådde bättre och kände mig klarare i huvudet och det gick att röra på kroppen igen. Fick äntligen äta något. Den mackan jag fick var seriöst det godaste jag ätit någonsin! Tänk att inte ha fått äta på ett och ett halvt dygn och sedan få det, det är helt underbart och jag tror att vad som helst hade varit gott i det läget! Fick stanna kvar en stund till efter maten. Medan jag sitter i sängen och väntar på att få klartecken att gå och byta om hör jag att någon i samma rum som mig kräks... En mardröm för en person med spyfobi! Just då skulle jag dock få gå vilket kändes som en enorm lättnad för mig. Fick lite stöd när jag gick bort till omklädningsrummet igen. Kändes fortfarande lite svagt i benen, men jag klarade av att byta om på egen hand. 
 
Fick sedan sitta och vänta igen på ett samtal med läkaren som undersökt mig. När han väl kom hade jag hunnit tänka allt möjligt och oroat mig... Han berättade för mig att 40 cm (!!!) av min tjocktarm plus ändtarm var inflammerad och att jag med största sannolikhet har fått ulcerös kolit. Nej, nej, nej! Jag vill inte. Vad som helst förutom cancer eller en kronisk sjukdom tänkte jag! Jag ville bara få medicin och bli frisk igen, men nu skulle jag alltså vara sjuk för alltid? Han förklarade att de flesta med ulcerös kolit lever ett normalt och bra liv men jag hörde knappt vad han sa. Jag ville bara gå hem och gråta. Han berättade inte så mycket om själva sjukdomen men jag har läst om den innan så jag visste lite. Fick med mig en broschyr hem och recept på medicin. Fick förvånadsvärt lite information tycker jag och lämnade med många frågetecken. Vad händer nu liksom? Kommer jag alltid att få äta medicin? Kommer jag alltid må såhär? Kommer jag kunna jobba? Kommer jag kunna skaffa barn? Vinglade fram till bussen och kände mig helt yr. Ringde mamma, Christofer och Cecilia. Det kändes som att hela min värld rasade samtidigt som jag kände en lättnad. Jag hade inte inbillat mig, det var inte bara stressmage! Jag är faktiskt sjuk. 
 
Nu så här nästan exakt ett år senare kan jag tänka tillbaka på detta och se det på ett annat sätt. Idag vet jag att man kan må bättre igen. Att saker och ting kan kännas hoppfullt igen. Att man faktiskt kan gå utanför dörren utan att bajsa på sig trots att man har UC. Det tog 7 månader att komma ur skovet, men jag lyckades! Idag mår jag bra. Jag har en trötthet som inte verkar vilja ge med sig, men jag mår bra. Jag kan äta och har gått upp lite i vikt igen. Medicinen äter jag utan att ens tänka på det. Det är inte så himla jobbigt. Livet fungerar rätt bra ändå. Jag ser inte mig själv som sjuk längre och det är ingenting som jag pratar om eller lägger energi på idag. Visst kan jag bli sämre igen, men då tar jag det då. Just nu fokuserar jag på att ta en dag i taget och njuta varje dag som jag får må bra och vara fri från smärtan. 
 
Ta vara på din kropp och var tacksam för den. Din kropp är fantastisk som ser till att DU lever, varje dag.  
 
 

50 frågor om mig

Bara för att jag har tråkigt...

1. Vad heter du?
Josefine. 
 

2. Hur gammal är du? 
24. 

 

3. Vart bor du? 
Göteborg. 

 

4. Hårfärg?
Blond. 

 

5. Ögonfärg? 
Blå fast med lite grått och grönt i typ. 

 

6. Hur lång är du? 
164 cm. 

 

7. Kär? 
JA. 

 

8. Singel eller upptagen?
Upptagen med världens bästa kille. 

 

9. Hur många har du kysst? 
2, kanske någon mer som jag inte minns från när jag var yngre..

 

10. Vad väljer du, godis eller chips? 
GODIS!

 

11. Nämn tre saker på din att-göra-lista? 
1. Skriva tenta
2. Tänka positivt
3. Vara snäll mot mig själv

 

12. Cola eller fanta? 
Cola, fast gillar inte kolsyra så avslagen. 

 

13. Vad skulle du gjort utan din mobil? 
Varit okontaktbar och inte ha någon som helst relation till omvärlden, typ så det känns när man tappar bort den eller tror att man tappat bort den i alla fall!

 

14. Dumpat någon? 
Ja. 

 

15. Blivit dumpad? 
Nja. Han var för feg för att göra slut så jag fick göra det. 

 

16. Vad för killar tycker du om mest? 
Killar som vågar visa känslor och som tycker om att prata med dig och lyssnar intresserat på det du har att säga. Glada och positiva. 

 

17. Vad har du för mobil? 
Samsung Galaxy S5 Neo. 

 

18. Om du vann en miljon, vad skulle du göra? 
Resa till alla ställen jag drömmer om, däribland hälsa på mina utländska vänner. Ge mycket till Roceli som kämpar i Venezuela. Köpa massa kläder och serier. Köpa en lägenhet eller ett litet hus kanske. 

 

19. Favoritland? 
Sverige och USA. 

 

20. Favoritfärg? 
Rosa, har alltid varit, kommer alltid vara. 

 

21. Favoritfilm? 
Varierar, men just nu Fifty Shades Darker. 

 

22. Favoritbok? 
Var längesedan jag läste en bok som inte var kurslitteratur... När man studerar på universitetet orkar man liksom inte sätta sig och läsa en skönlitterär bok efter allt plugg, så kan inte komma på någon nu. 



23. Favoritserie? 

One Tree Hill. Åh, vad jag saknar Wilmington nu...

 

24. Vad gillar du mest med dig själv? 
Att jag är ambitiös, omtänksam och ärlig. 

25. Vad gillar du minst med dig själv? 
Att jag kan bli lite sur ibland utan någon bra anledning, men jag jobbar på det. 

 

26. Nämn två personer du inte skulle kunna leva utan? 
Går inte att bara välja två egentligen då det finns många jag älskar, men Christofer och mamma är absolut två av dessa. 

 

27. En person du älskar?
Christofer. 

 

28. En person du hatar? 
Hata är ett starkt ord som jag inte vill lägga energi på..

 

29. Ut och festa eller myskväll?
MYSKVÄLL alla dagar i veckan!

 

30. Saknar du någon just nu? 
Ja, många. Framför allt mina vänner utomlands då det var sjukt längesedan vi träffades nu. 

 

31. Vad är det bästa som har hänt dig? 
Christofer. 

 

32. Beroende av något? 
Syre!

 

33. Ditt livs största misstag? 
Att lita på en person som svek mig så fruktansvärt mycket...

 

34. Om du fick välja en person, att umgås med resten av ditt liv, vem hade det då varit? 
Asså, det går ju inte att välja ut en person, jag har så många favoritpersoner som jag inte vill leva utan liksom.

 

35. Har du några tatureingar?
Nej, men jag planerar att ge mig själv det i examenspresent om jag orkar vänta så länge. 

 

36. Piercingar? 
Ja, i öronen. 

 

37. Vem är mest lik dig? 
Utseendemässigt så är det min syster. Personlighetsmässigt? En blandning av mamma och pappa. 

 

38. Har du någon förebild? 
Nej, inte direkt. 

 

39. Vad ska du göra idag? 
Eftersom det är kväll ska jag gå och lägga mig snart. 

 

40. Vad är det värsta du vet? 
Att förlora någon du älskar. 

 

41. Vad är det bästa du vet? 
Känna glädje och lättnad. En känsla jag känner allt för sällan men som har börjat komma mer och mer den senaste tiden. 

 

42. Vad åt du senast? 
Arepas. 

 

43. Vad vill du ha just nu? 
En person som skriver min B-uppsats i mitt namn så jag slipper skiten, haha. 

 

44. Vad köpte du senast?
Värktabletter. Kul va?

 

45. Vilka är dina favoritskådespelare? 
Åh, finns så många ju. 

 

46. Om du fick en dotter nu, vad skulle hon heta? 
Jag vet inte, det finns så många fina namn så kan inte välja!

 

47. Tränar du? 
Ja, men behöver bli bättre på det. 

 

48. När går du och lägger dig? 
Runt 23:30. 

 

49. Vad är klockan nu? 
23:10. 

 

50. Är du nöjd med ditt liv? 
Ja, absolut! 

Förlorat inlägg och Tv-serier

Hade skrivit ett megalångt inlägg om mitt besök på sjukhuset som jag nämnde tidigare för er, men det raderades tyvärr. Tips: blogga inte från mobilen, det fungerar inte så bra.. När man bloggar på datorn och sidan plötsligt stängs ner sparas inlägget automatiskt, men det verkar inte vara fallet i appen..

Fram tills att jag orkar skriva om allt får ni nöja er med ett inlägg om något helt annat istället, nämligen TV-serier. Åh, ett av mina absoluta favoritämnen. Har prioriterat måsten under en lång tid och liksom lite glömt att bry mig om sådant som jag tycker är roligt, vilket inte är bra alls. Det är viktigt att unna sig saker och ha roligt också. Livet kan inte bara vara allvarligt. 
 
Hittade en lista från Seriedrottningen som jag fick lust att göra själv. 
 
Nämn en tv-serie där du sett alla avsnitt minst två gånger?
One Tree Hill. Var ett tag sedan jag kollade på den nu faktiskt, saknar! Får nog bli ett maraton i sommar när jag har mer tid. 

Nämn en serie som du aldrig skulle kunna missa ett avsnitt av?
Grey's Anatomy. Trots att den är på sin 13:e säsong är den fortfarande en av de absolut bästa serierna någonsin. 

Nämn en skådespelare som skulle kunna få dig att vilja titta på en tv-serie?
Sophia Bush. Hon är anledningen till att jag vill se Chicago P.D, har bara inte fått tummen ur ännu. Sedan fick Sarah Wayne Callies mig att ge The Walking Dead en chans, vilket var en bra anledning för i samma ögonblick som hon försvann ur serien blev den genast sämre..

Nämn en tv-serie som du kan citera från?
One Tree Hill helt klart. 

Nämn en tv-serie som du gillar men som ingen annan tycker om?
Jag vet inte. Jag brukar mest kolla på populära serier faktiskt.

Nämn en tv-serie som du brukar nynna introsången till?
Brukar oftast bli att jag nynnar på en introsång om det är en serie jag sträcktittar på, men har inte gjort det på ett tag nu. Senaste var nog Pretty Little Liars. 

Nämn en tv-serie som du tycker att alla ska titta på?
One Tree Hill för att den är den bästa serien någonsin och kommer alltid att vara i mina ögon. 

Nämn en tv-serie som du äger på dvd?
Glee. 

Nämn en skådespelare som startade sin karriär i ett annat forum och senare överraskade dig med sitt skådespeleri i en tv-serie?
Har inte så bra koll på sånt här, men Petra Mede har ju varit programledare tidigare, men nu är hon med i Bonusfamiljen, det var jag inte beredd på. Hon är dock grym där. 

Nämn en tv-serie som du gärna vill börja titta på i framtiden?
Veronica Mars har jag tänkt se. Såg första avsnittet en gång men gav aldrig serien en ärlig chans, så ska nog göra det nu när det har kommit en film också som förbättrar slutet kanske. 

Nämn en tv-serie som du fick sluta titta på för att det var så dåligt?
Supernatural. Förstår inte att jag ens stod ut i 6 säsonger.. Jag kände att jag var tvungen att se klart den för att jag börjat, men till slut insåg jag att det var en fruktansvärt dålig anledningen och jag är glad att jag slutade kolla då den nu är uppe i sin 11:e säsong eller kanske till och med mer. OMG. 

Nämn en tv-serie som har fått dig att gråta flertalet gånger?
Brukar inte gråta till serier eller filmer, men med One Tree Hill har det väl hänt någon enstaka gång. 

Nämn den senaste tv-serien som du tittade på?
Jag såg första avsnittet på säsong 4 av SKAM i morse. 

Nämn din favoritgenre när det gäller tv?
Drama. 

Nämn den första tv-serien som du blev besatt av?
Den danska polisserien Anna Pihl. 

Nämn en tv-serie som du önskar att du aldrig tittat på?
Jag ångrar inte någon, men önskar att jag hade sluppit se ett avsnitt av The Walking Dead för att det var så fruktansvärt brutalt och hemskt (SPOILER: När Glenn och Abraham dödades av Negan).